Under årsskiftet jublade världens befolkning för ett nytt årtionde men visste inte vad året hade att erbjuda. Coronaviruset började smyga sig på länderna i Asien i början av året och eftersom vi lever i en så pass globaliserad värld med möjlighet att ta sig till andra sidan jordklotet på 24 timmar så spred sig viruset snabbare än någonsin.
De länder som idag har en god ekonomi och välstånd har haft stora problem med att kunna kontrollera och förhålla sig till denna pandemi. I följd av den spridande sjukdomen började länder sätta sig i karantän, skolor stängde ner och butiker samt företag har tillfälligt stängt eller lagts ned. Detta har såklart kommit med stora konsekvenser för världens ekonomi som tagit decennier att kunna förstärka och bygga upp. I dagens läge ser det ut som att flera länder redan genomgår eller kommer att genomgå en stagflation vilket innebär hög arbetslöshet på grund av den minskade efterfrågan av arbetskraft samtidigt som en inflation då den ekonomiska aktiviteten minskats brutalt vilket leder till att priset på utbudet måste öka för att företagen inte ska gå i konkurs.
Frågan som man nu måste ställa sig är: Vad finns det för lösningar för att stimulera och förstärka den globala ekonomin utifrån hållbarhets frågan?
Den stora pandemin som i dagsläget präglar vår värld har kommit med vissa positiva utfall. På senare år har miljöfrågan växt och mer människor och företag tar ställning till den och arbetar med att uppnå långsiktig hållbarhet. Trots det står världen fortfarande inför stora konsekvenser av den förstärkta växthuseffekten. Sedan 1970 har den mänskliga faktorn bidragit med att koldioxidutsläppen fördubblats (1).
Någonting som man kan se ju är däremot att restriktionerna för att minska spridningen av viruset lett till en tillfällig förbättrad miljö: de två stora klimatbovarna flygtrafiken och produktionen har minskats drastiskt (2). Kina och dess industrier står årligen för 30 procent av världens koldioxidutsläpp vilket har gjort dem till världens största förorenare. Men efter att denna pandemi präglat landet vilket har tvingat fabriker att stänga ned så har dessa koldioxidutsläpp minskat med cirka 25 procent sedan starten av de nya restriktionerna. Satellitbilder från NASA visar hur Kinas luftföroreningar drastiskt minskat. Detta är såklart en stor tillfällig åtgärd för den förstärkta växthuseffekten men även en faktor som förbättrat luftkvaliteten i Kina, vilket också räddar många liv.
Ett annat exempel har vi i den populära turiststaden Venedig som har en vacker sjö flytandes genom stadens gator. Med tanke på att båtturer i sjön varit en mycket uppskattad turistattraktion så har sjön stått för stora mängder föroreningar. Dock har reseförbudet på grund av pandemin lett till att vattenkanalerna som innan pandemin nästintill varit kolsvarta av föroreningarna blivit helt kristallklara på grund av den vila som den fått i följd av Italiens strikta karantän (3).
Dessa är tydliga exempel på hur den mänskliga faktorn har en stor påverkan på vårt klimat och vår planet. I samband med att människor tvingats stanna hemma har vår planet fått ta en paus av den aktivitet vi utför som påverkar vår planet.
Enligt Jörgen Larsson så finns det en annan aspekt av pandemins påverkan på klimatet och det är finansieringen för klimatfrågan efter viruset. Då krisen förmodligen kommer lägga länder i ekonomiska depressioner och inflation så kan det leda till att klimatfrågan bortprioriteras av staterna efter krisen, då ländernas ekonomi inte kommer räcka till vilket gör att klimat budgeten kommer behöva skäras ned (4).
Om viruset och karantänen fortsätter i samma takt så kommer länders ekonomi inom snar framtid troligtvis genomgå kraftiga lågkonjunkturen vilket innebär att efterfrågan är lägre än utbudet (varor/tjänster). Enligt John Keynes måste staten arbeta med att höja efterfrågan på utbudet för att kunna ta sig ut ur denna depression.
Ett exempel på detta är THE NEW DEAL som är ett projekt efter börskraschen i USA år 1929 som inspirerades och reparerades av Keynes ideer. Tennessee-projektet är det projekt som arbetades med och gav stora mängder arbetskraft jobb som betalades med marknadsmässiga löner. Dessa länder bidrog med att den ekonomiska aktiviteten i landet ökades då arbetskraften använde sina löner för att få en bekväm vardag.
Det vill säga: Projekt-> Arbetskraft-> Lön ->Ekonomisk aktivitet -> Ta sig ut ur en lågkonjunktur enligt John Keynes.
Ett annat exempel är USAS hantering av finanskrisen 2008 som inspirerades av Keynesianismen. 130 miljoner hushåll fick totalt 110 miljoner dollar i skatterabatt.
Stimulanspaketet för USAS ekonomi motiverades av Keynes tankegångar. Lönen konsumerades upp och efterfrågan i samhället stimuleras. Alltså, måste statens utgifter underbalanseras dvs. ökas, de ska vara större än statens inkomst, alltså en satsning på penningpolitik. Detta gjorde keynesianismen lite annorlunda från de klassiska nationalekonomerna som förespråkar ingen stabil finanspolitik, de vill ligga i normalläget vilket betyder att statens budget var balanserad dvs. statens utgifter och inkomster gick jämnt ut (5).
Dagens samhälle och ledare lägger allt fokus på att öka BNP, något som påverkar vår miljö väldigt negativt. De metoder och strategier som används idag har ofta sin utgångspunkt i fossila bränslen och användning av naturresurser, miljön är det som prioriteras sist. Den största miljöboven idag är våra industrier och våra företag. Hur kan vi fortfarande främja detta i vårt ledarskap? Hur kan vårt största fokus än idag vara BNP? Varför styr vi vår värld in i kaos? Om vi fortsätter i de banor som vi lever i idag kommer vår jord snart att gå under.
Denna corona kris är vår chans att förändra detta, göra om och göra rätt. Vårt fokus borde nu ligga i att starta om och bygga upp vår ekonomi och vårt samhälle baserat i grön tillväxt, vi måste lägga över fokuset på miljön istället för ökad BNP. Vi måste få bort användningen av våra naturresurser och fossila bränslen från våra industrier, vi måste lägga mer pengar och tid på exempelvis solceller. Iställer för alla dessa moln av koldioxid som forsar ur våra fabriker kan vi använda oss av naturliga krafter som sol och vind, att få energi från detta kanske kostar mer men gynnar oss enormt i slutändan då vi räddar vår jord.
För att koppla dessa lösningar till Australien och det stora barriärrevet så kan vi se ett tydligt exempel på något som verkligen borde stoppas och där världens ledare verkligen borde tänka om. Och det är australiens kolindustri, idag ligger denna i stort fokus och ses som den bästa vägen ut ur denna ekonomiska kris som följer corona pandemin. Men detta är långt ifrån den bästa lösningen, absolut kanske det ökar BNP och får pengarna att rulla, men kommer det vara hållbart? Svaret är nej, detta är en lösning som endast gynnar företagen och ekonomin för stunden men som totalt förstör för vår miljö och vårt klimat. En lösning som verkligen är optimal för australien är just solceller då detta är ett land som har en stor tillgång på soltimmar som absolut kan utnyttjas på bättre sätt än det som sker nu, det skulle vara ett bättre alternativ långsiktigt.
När corona krisen är över är det dags för världen att tänka om, det är dags att lägga fokuset på rätt saker, det är dags att införa nya och mer effektiva gröna alternativ för vårt klimats bästa. Det är dags att utnyttja våra förnybara energikällor istället för våra icke förnybara energikällor.
2. https://miljo-utveckling.se/tre-miljoexperter-sa-paverkas-klimatet-av-coronaviruset/
3. https://supermiljobloggen.se/nyheter/corona-restriktionernas-positiva-klimateffekter
4. https://miljo-utveckling.se/tre-miljoexperter-sa-paverkas-klimatet-av-coronaviruset/
5. https://drive.google.com/file/d/1ZeLSPf8BKtZJVO5mREvVi7Z1opOjrfgC/view
//Tindra