0

Kan coronakrisen ge oss chansen att strukturera om vår ekonomi till en grön och hållbar riktning?

Coronakrisen har saktat ner världsekonomin men krisen har också öppnat ett möjlighetsfönster för oss att bygga om vår ekonomi till en grön och hållbar ekonomi. Men för att denna process ska ske krävs ett antal åtgärder och stora beslut från politiker, frågan är om politikerna är villiga att fatta de beslut och åtgärder som krävs för att leda ekonomin åt ett grön håll eller om de fegar ut i rädsla om att deras egna popularitet ska minska. 

Som följd på kort sikt av corona krisen är minskande fossil elförbrukning som har lett till sjunkande priser på fossil energi. I USA var oljepriset under en period negativt, företagen fick betala för att bli av med oljan. Fossila kraftverk har höga utgifter därför kommer de på lång sikt att gå i konkurs då efterfrågan på fossil energi är låg och intäkterna inte längre täcker de rörliga utgifterna. Förhoppningsvis minskar då även investeringar i denna typ av företag då det inte finns någon stor vinning i investeringarna, utan investeringar får de fossila kraftverken det ännu tuffare ekonomiskt. Förnybar energi är däremot mer resistent mot kriser eftersom de inte drabbas lika hårt av låga elpriser då eltillverkning är så pass snål. Medans fossila- och kärnkraftverk kommer att stängas ned då de inte kan täcka de rörliga kostnaderna. Nu när icke förnybar energi har så låga priser borde man sätta ett prisgolv för oljan, hur låga får priserna egentligen vara? Oljebolagen skulle behöva anpassa sig till detta prisgolv, detta skulle göra det ännu svårare för denna typ av företag att gå runt och de hade istället ersatts av förnybar energi.(1)

Handelsbranschen har drabbats hårt av coronakrisen, liknande andra branscher har anställda inom handeln korttids perminterats. Det innebär att den anställde går ner i arbetstid och staten ger ekonomiskt stöd till arbetsgivaren så att den anställda trots permitteringen kan få större delen av sin lön. Detta har varit essentiellt för att upprätthålla en fungerande ekonomi i landet. Utan permitteringen skulle tiotusentals människor förlorat jobbet och gå miste om en lön. Arbetslösheten skulle ökat dramatiskt vilket hade blivit en tung ekonomisk börda för staten i dessa tider. Hade många människor stått utan jobb och pengar skulle ekonomin stimuleras ännu mindre än det redan gör. Folk hade slutat gå på restauranger och köpa nya prylar osv. Permitteringen är nödvändig för att vår ekonomi ska klara av denna kris, men samtidigt betyder det att staten måste gå in med ekonomiskt stöd till arbetsgivare inom icke miljövänliga företag och bolag i hopp om att de anställda ska kunna fortsätta konsumera med sin lön, vilket inte är inte så värst hållbart ur ett miljöperspektiv (2). 

Politiker behöver sätta krav på företag som ska få bistånd, exempelvis på flygbolag. Om ett flygbolag ska få statliga bidrag bör det vara ett krav att bolaget inför maximal klimatkompensering. Frågan är just vilka företag som är värda att räddas, förtjänar de företag som äventyrar ekosystemen verkligen att räddas? Det är svårt att sätta gränsen för vad som är ett miljövänligt bolag och inte. Om vi tar dilemmat ifall vi ska rädda en restaurang genom ekonomiskt bidrag. Är restaurangen miljövänlig för att den bara serverar veganska kost, använder närproducerade och ekologiska livsmedel eller använder sig av förnybar energi i lokalerna? Vem ska fatta det besultet? I vilket fall bör det finnas krav på vilka företag som har rätt till bidrag och vilka företag som är värda att räddas, de företag och bolagen som inte inför klimatåtgärder kan man kanske lika gärna låta gå i konkurs för klimatets skull.(3)

En annan typ av ekonomiska styrmedel som borde införas som klimatåtgärd är bidrag och avgifter, som en piska och morot. Exempel på piska skulle kunna vara att höja trängselskatten för att locka till sig fler till kommunaltrafiken och ett exempel på morot skulle kunna vara subventionerade solceller. Fler skulle välja att köpa solceller då det blir både billigare och är ett klimatsmart alternativ. Man inför nya reformer som är användbara för en stor mängd individer och företag, de människor som drar nytta av reformerna kommer att stötta utvecklingen. (4)

Coronakrisen är bara ett milt exempel på de kriser som skulle kunna bli verklighet om klimatkrisen blir ännu värre. Barriärrevet är en stor och viktig del av ekosystemet i havet. När detta förstörs blir konsekvenserna mycket allvarliga. Många typer av fiskar livnär sig på korall eller snäckdjur som trivs vid korallrevet. Skulle revet blekas och dö hade många arter dött ut. Om ett skaldjur som livnär sig på korall dör kommer en fisk som äter skaldjuret få mindre mat och svårare att överleva. Detta blir sedan en dominoeffekt där vi människor också drabbas. Finns det ingen fisk i havet har vi mycket mindre mat. Svält skulle bli ett problem inte bara för att fiskar dör ut men också då ett varmare klimat påverkar odlingar världen över. Ett torrare klimat skulle öka bristen på vatten som redan är ett stort problem i varma och fattigare delar av världen. Forskare är väl medvetna om de katastrofer vi kan komma att ställas inför. Det är hög tid att ledare med makten att påverka och ta viktiga beslut om vår jords framtid faktiskt gör det. En klimatkonferens och avtal om att inte höja temperaturen på jorden räcker inte. Det syns redan stora förändringar i klimatet som borde vara en röd flagga för ledare inför vad som kan drabba oss i framtiden. 

Till följd av coronapandemin har koldioxidutsläppen blivit mycket mindre. Det syns redan förändringar i miljön tack vare de minskade utsläppen i Kina och andra länder med enorma bidrag till klimatförändringarna då dessa länder inte kunnat ha igång produktion som vanligt och istället suttit i karantän. Enligt Svenska rymdstyrelsen syns en förändring i de annars höga halterna kvävedioxid i atmosfären, en bidragande faktor till växthuseffekten (5). Över Kina och Italien, två länder hårt drabbade av covid-19, ska utsläppen de senaste månaderna minskat som följd av den låga produktionen samt utsläppen då människor suttit i karantän istället för att köra bil eller jobba industriellt. 

Mindre transport och industriell produktion är bara en av många möjliga åtgärder för att rädda klimatet och stoppa eventuella naturkatastrofer som följd. Vi har sett att när krisen väl slår till är politiker världen över villiga att fatta snabba beslut och ge mycket pengar för att rädda samhället. Varför kan inte dessa åtgärder göras i förväg mot klimatkrisen? Det kommer inte räcka med ett par miljarder som ersättning när klimatkrisen står utanför dörren. När hela städer och länder översvämmas eller regnskogar torkar ut hjälper inte lite pengar, däremot kan vi bekosta förebyggande åtgärder nu. 

  1. Webbinariet, Omstart som nystart – från coronakris till fossilfrihet.

  2. Webbinariet, Omstart som nystart – från coronakris till fossilfrihet.

  3. Webbinariet, Omstart som nystart – från coronakris till fossilfrihet. 

  4. Webbinariet, Omstart som nystart – från coronakris till fossilfrihet.